Min BJJ 20120229

Wed, 29 Feb 2012 09:22:17 GMT

Jörgen postade nedanstående i klubbens facebook-grupp 20120228:

"Jag vill att alla tar en funderare på vad de vill med sin BJJ. Vi är olika individer med olika personligheter som genom detta tar oss på en resa inom BJJ världen på olika sätt.
Det jag har satt upp som mål att nå är min väg och passa troligen bara min personlighet . Några vill känna sig trygga andra vill få en bättre fysik m.m.

Ett av mina mål är att hjälpa er att nå fram till er väg inom BJJ som förhoppnings viss blir en lång resa.

Vad är era mål!!! /Jörgen er lilla elaka tränare som aldrig är nöjd. :-)"

En bra fråga tyckte jag och lyckades få ihop en uppsats, att jag aldrig kan göra ngt enkelt... Nåja, för den som är intresserad följer mina lätt
osorterade tankar nedan:

Bakgrund

Sprang på Jörgen för två år sen då jag fick för mig att börja köra hoj. Han råkade ha en till salu och det
var väl klart att man måste köra sporthoj?

Som den säljare han är (*g*) började han givetvis pitcha för att jag skulle komma upp och prova på lite träning
på klubben. Det blev aldrig ngt av det den gången, men ett frö var sått…

Fast forward 18 mån (och otaliga timmar på gymmet och pinsamt många mil i skogarna kring byn) så fick döttrarna
för sig att dom ville prova på Judo, för man måste ju göra allt som Pappa gjort (snälla tjejer, inte *allt*...).

Lång historia kort, dom provade, jag blev kvar. Funny how that works...

Har ju bakgrund inom bl.a. Judo, har till och med papper på att jag får ha orange snöre för att hålla fast jackan,
så det där med att dra på sig en Gi och kravla omkring på en matta kändes väl ovant, men inte direkt främmande.

Bra fys-träning för vinterhalvåret när milen i skogen ändå sjunker kände jag spontant, för fysiskt var det. Har
nog aldrig svettats så mycket som de första BJJ-passen i höstas. Jag slet, jag drog, jag bökade och jag svettades.
Allt för att försöka komma åt att strypa den stackare som för tillfället fick stå ut med att "fightas" med mig.

Under tiden skakade Jörgen mest på huvudet och jag vet inte hur många ggr jag fått höra "lugna ner dig, det behöver
inte vara så #!¤$!! hårt helt tiden!". Efter ett tag började poletten trilla ner. Började browsa youtube, forum,
nyhetsbrev. Ifrågasätta och fundera. Kunde ju ganska snart konstatera att jag gör något fel, jag kan sticka ut och
springa i tre timmar med bara lite vatten på ryggen, men på mattan överlevde jag inte fem minuter.

Där någonstans påbörjades något som närmast kan liknas vid en förälskelse. Äter, sover och tänker BJJ hela
dagarna. Det är nog tur att man inte funderar allt för mycket på hur man egentligen är funtad...

Nutid

Poletten har som sagt trillat ner. Mitt fokus och mitt mål just nu är att bygga en bas som funkar för mig. Jag vill
förstå BJJ, vilket jag anser är något helt annat än att "bara" träna BJJ. Jag tar en lite nördig/vetenskaplig
approach till det: Om jag förstår varför en "sak" funkar och ser till att jag kan utföra det utan att behöva tänka,
då kan jag också efter det börja vidareutveckla och anpassa den "saken" för mina förutsättningar och mitt ändamål.
Och för att jag ska förstå något så innebär det både att träna det praktiskt men också att diskutera det teoretiskt.

Ett sätt för mig att göra det är dels att träna mycket och ofta med de som kommit längre på sin resa. Att köra ett par
timmar med Bruno, en heldag med Marcello eller sticka iväg och träna ett pass med gänget i Järna ger mig hur mycket
som helst, både i kunskap och energi/glädje. Jag vill helt klart göra mer sånt.

En annan sida som ger mig väldigt mycket är att försöka hjälpa andra, i den utsträckning jag kan. För att kunna visa
en teknik för någon annan måste jag tvinga mig själv att förstå den. Att fundera på detaljerna som får den att funka
o.s.v. Fruktansvärt roligt och något som jag gärna gör mer och oftare.

Sen vill jag hjälpa till där jag kan för att få vårt gäng att växa, både till antal och i kunskap och förmåga. Och då
handlar det ju om allt från gammal hederlig administration och att få till ett seminarium med t.ex. Marcello hos oss
till att hoppa in och spela tränare om det behövs.

Framtid

Complete world domination, såklart. Vad annars?
...

Ok, målen skulle vara *både* realistiska *och* mätbara?

Tja, det tar väl en 10-20 år att få knyta på sig det svarta bältet? Varför inte, det kan väl vara ett mål? På vägen
dit kommer det ju finnas ett oändligt antal del-mål som måste uppnås för att komma vidare.

Färgen på bältet är egentligen lite ointressant tycker jag, förutom i det hänseendet att det är ett "diplom" på att
jag lärt mig och bemästrat något och jag går frammåt.

Jag ska givetvis prova på att tävla igen, det är snart 20 år sen sist, och målet där är givetvis att vinna de matcher
jag går. Men jag tror stenhårt på att medan du ju kan förlora en match, så kan du aldrig förlora något på att gå en
match. Oavsett utgången av matchen är det väsentliga att du går därifrån med någon hint om vad nästa steg är.

Tog jag slut och tappade orken? På med löparskorna.

Förlorade jag på ett armlås? Jobba lite mer på att upptäcka och kontra.

Vann jag på submission, men låg under hela matchen? Sluta träna submissions och jobba mer på passeringar och svep.

Jag kanske tycker det är kul att tävla, kanske inte. Men jag ska iaf prova.

Kortsiktigt så är målen just nu:

* att komma iväg på SummerCamp i slutet av sommaren och då passa på att köra instruktörs-dagarna där.
* att köra minst en tävling under 2012.
* att klubben och gruppen växer så att vi till hösten 2012 kan köra fler pass per vecka och att det alltid finns
minst 10 man på varje pass.

Realistiskt *och* mätbart. :)

tl;dr: började träna för fysens skull, tyckte det var skitkul och blev nördig. ;)

Stendörren 20120212

Fri, 17 Feb 2012 14:56:08 GMT

Lite bilder från en frusen skärgård.

NikonD7000 Nikkor 18-105mm@18mm f/22

NikonD7000 Nikkor 18-105mm@18mm f/14

Orken

Tue, 03 Jan 2012 16:19:02 GMT

Det här med att vara hemma en hel dag för att mot slutet av den byta om och ta sig iväg på träning...

Funkar sådär just nu känner jag.

Blog

Min BJJ 20120229

Stendörren 20120212

Orken